Hoppa till innehållet
Blogg

Vad ett företagskonto för tjänsteresor faktiskt förändrar

Tekravel Redaktion
Skriven med hjälp av AI

Det är tredje arbetsdagen i månaden och någon på ekonomi stämmer av resekostnader. Framför sig har hen fjorton bokningsbekräftelser vidarebefordrade från elva inkorgar, tre privata kreditkort, en hotellräkning i en valuta ingen räknat med och en flygresa till Dubai som dyker upp två gånger — en gång bokad av resenären, en gång av assistenten, båda återbetalda, till olika belopp. Ingen gjorde fel. Företaget hade bara aldrig ett ställe där dess resor fanns.

Det är det problemet ett företagskonto för tjänsteresor ska lösa, och det lönar sig att vara noga med vad som ändras, för en delad inloggning på en bokningssajt är inte samma sak. Den delade inloggningen ger alla samma lösenord. Kontot ger företaget en post.

En post per resa i stället för en hög personliga bekräftelser

När medarbetarna bokar själva tillhör varje bokning den som gjorde den. Bekräftelsen går till hens mejl, biljetten bär hens betalning, ändringshistoriken ligger i hens konto. Är hen på semester när flygbolaget flyttar avgången får företaget veta det av resenären på flygplatsen.

Med ett företagskonto tillhör bokningen företaget och är kopplad till resenären. Det låter som en arkivdetalj. I praktiken avgör det tre saker: vem som ser resan, vem som får ändra den och vem som får meddelandet om tidtabellsändring klockan två på natten. Det betyder också att bokningsnumret — PNR på flygspråk — ligger där kontoret hittar det utan att be någon leta i sin inkorg.

Ett bra test, vilken leverantör du än tittar på: be dem visa en resa för en resenär och allt som hör till den — biljetten, hotellet, betalningen, fakturaraden, varje ändring sedan dess. Tar det fyra skärmar och ett mejl är det inte en post.

Vem får boka åt vem, och vem måste säga ja

Här bygger de flesta företag fel — oftast antingen för löst eller så strikt att folk går tillbaka till att boka på egna kort.

Det finns egentligen tre roller att hålla isär. Resenären, namnet på biljetten. Bokaren, som kan vara resenären själv, en assistent eller en kontorschef som bokar åt ett helt team. Och godkännaren, som säger ja till kostnaden innan den binds. I ett företag med fem personer kan alla tre vara samma person. I ett företag som skickar säljare utomlands varje månad bör de inte vara det.

Frågor värda att besvara innan du sätter upp något:

  • Får assistenten boka bara åt namngivna kollegor, eller åt vem som helst i företaget?
  • Kräver en bokning över ett visst belopp, eller i en viss klass, någon annans godkännande — och vad händer med priset medan den väntar? Flygpriser hålls inte hur länge som helst, och ett godkännandesteg som tar två dagar kan kosta mer än besparingen det skulle skydda.
  • Ser godkännaren alternativen som bokaren valde bort, eller bara det valda?
  • Vem får avboka? Det är vid avbokningar pengarna försvinner snabbast.

Bokningssystem hanterar inte godkännanden på samma sätt, och vissa hanterar dem inte alls; då kan byrån som sköter ert konto upprätthålla dem genom rutin i stället — ett samtal, ett mejl, en namngiven person som bekräftar. Fråga vilket det är. Båda kan fungera. Det som inte fungerar är att anta att det finns en kontroll när det inte gör det.

Central avräkning i stället för utläggsredovisningar

Den ekonomiska förändringen är den ekonomiavdelningen märker först. När medarbetare betalar privat ger varje resa en utläggsredovisning, ett kvitto som kanske stämmer med den, en återbetalning och ett kortutdrag i någon annans namn. Med ett företagskonto faktureras företaget direkt — antingen betalar det vid bokningen med företagskort, eller så bokar det mot en kreditgräns och reglerar mot faktura.

Det andra upplägget är det som tar bort pappersarbetet, och det hjälper att veta hur det fungerar hos leverantören. I bokningssystem byggda för resebranschen kan en företagskund få en kreditgräns, och varje bokning drar ner den tills företaget reglerar. Samlingsfaktura — en faktura för en periods bokningar i stället för ett kvitto per biljett — är en inbyggd del av sådana system, inte ett kalkylark någon för vid sidan av.

Medarbetare bokar och gör utläggFöretagskonto, företagskortFöretagskonto på kredit
Vem betalar vid bokningResenärenFöretagetIngen än — det dras mot gränsen
Vad ekonomi fårEn redovisning per resa med kvittonKortrader plus bokningsbekräftelserEn samlingsfaktura per period
Var det går snettKvitton saknas; medarbetare ligger ute med pengar i veckorKortgränsen nås mitt i resan; kortrader ska matchas mot bokningarFör låg gräns och bokningarna stoppas; sen betalning
Passar vemEtt fåtal resor per årRegelbundna resor, företag som inte vill ha kredit hos leverantörTäta resor och en ekonomiavdelning som betalar i tid

Du kan vara oenig med sista raden. En del företag som reser mycket stannar medvetet vid kort, eftersom de inte vill ha en kreditrelation med en leverantör. Det är ett rimligt val. Poängen är att göra valet, inte glida in i första kolumnen för att ingen satte upp den tredje.

Vad det faktiskt kostar att göra fel

Sällan en katastrof. Oftast ett långsamt läckage.

Dubbelbokningen som återbetalades till ett lägre belopp än den kostade. Det ej återbetalningsbara hotellet som ingen avbokade eftersom ingen visste att mötet flyttats. Resenären som betalade en ändringsavgift med eget kort vid disken och redovisade den tre månader senare, när budgeten redan var stängd. Medarbetaren som slutade och tog med sig flygbolagsinloggningen som resorna var bokade under. Och kostnaden ingen sätter i en rapport: ekonomipersonal som lägger månadens första dagar på att matcha mejl mot kortrader i stället för sitt egentliga jobb.

Det motsatta misslyckandet är överkontroll. En godkännandekedja som håller bokningen tills priset gått upp, eller en policy så snäv att hälften av resorna kräver undantag, skickar folk raka vägen tillbaka till egna kort. Då har ni både kontot och utläggen, vilket är sämre än vart och ett för sig.

Vad du ska ha klart innan du öppnar ett företagskonto för tjänsteresor

Själva öppnandet går oftast fort. På de flesta bokningssajter för branschen registrerar sig en företagskund online, och byrån kan granska företaget manuellt innan det får boka. Det som tar tid är uppgifterna ni blir ombedda om — och besluten bakom dem, som är era, inte leverantörens.

  1. Företagsuppgifterna exakt som de ska stå på fakturorna, plus momsregistreringsnumret om fakturorna ska bära det.
  2. En lista över resenärer med namnen stavade som i passet. Ett felstavat namn på biljetten betyder en ändringsavgift, eller en ny biljett.
  3. Vem som bokar åt vem. Skriv det som en lista med namn, inte som en princip.
  4. Godkännanderegler, om ni vill ha några, och vem som täcker upp när godkännaren själv reser.
  5. Betalningsmodellen — företagskort eller kredit — och vid kredit den gräns ni faktiskt behöver, som bestäms av er mest resetäta månad, inte en genomsnittlig.
  6. Fakturakontakten på ekonomi och valutan ni vill faktureras i — kronor, euro eller annat.
  7. Kontakten utanför kontorstid hos leverantören. Be om den innan ni behöver den, inte vid gaten.

Kan en leverantör inte berätta hur var och en av dessa hanteras, säger det det mesta du behöver veta om kontot.

Allt fler byråer som tar hand om företag tar emot de här bokningarna på sin egen bokningssajt, med företagsinloggning och kredit där, i stället för via mejl och telefon. En del kör det på en plattform som vår; företagsdelen beskrivs här. Är du byrån och funderar på att erbjuda företagskonton till dina egna företagskunder, börjar det samtalet med vårt team.

Hur som helst är testet detsamma som i början: en resa, en resenär, en post. Allt annat på kontot finns där för att det ska förbli så.

Tekravel Redaktion

Desk för resetechnologi

Tekravels desk för resetechnologi skriver för branschen: byråägare, konsolidatorer och utvecklarna som integrerar dem. Varje artikel kontrolleras mot plattformen den beskriver innan den publiceras.